Ja,det höll ju väldigt länge med min datapaus.
Jag har precis läst läsläxor med Elias och det känns lite som deja vu.Det var ju ett tag sen jag satt med 1:ans läsning och tragglade med en 7-åring.EN LO,EN SOL och så vidare.
På tåget idag så hände det en skum grej.Där sitter en tjej som jag genast känner igen.Jag brukar nämligen vara inne på hennes blogg ibland och hon bor inte så långt ifrån mig.Jag vet en väldigt massa om henne.Hon är nygift,jag vet vad hennes man heter,vad hennes barn heter,hur gamla barnen är,hur hennes hus ser ut,hur hennes kök ser ut osv…
Det kändes så konstigt,hon har ju ingen aning om vem jag är och man kan ju inte bara gå fram och säga:hej,jag brukar läsa din blogg.Är barnen friska nu? En helskum känsla va det i alla fall.
Elias är koncentrerad.Än så längr är det roligt med läxor.
Veckans läsning.
Nej,nu ska Elias i säng så jag avrundar här.
Christina
Det där skulle jag tycka va så konstigt,nästan som man skulle vilja sänka blicken hehe:)Snart får nog en annan uppleva samma sak:)Ha!Det fint kram lena.
va fint du gjort här på bloggen..
hoppas du får en bra kväll
Åh nej vilken skum känsla att sitta där och veta en massa om henne som hon inte har en aning om! Har heller aldrig råkat ut för det så vi får väl se hur jag gör den dagen de händer
Tycker inte det skulle verka dumt om du hade gått fram och sagt det! Jag tror hon kanske skulle bli förvånad. Men jag tror att hon skulle ha blivit väldigt glad!!!
Varsego för middagstipset!
// Kram
Visst är det härligt när den där glöden finns hos de små rackarna:) Jag jobbar ju i en f-1 och det är en härlig känsla när de knäcker ”koden”! I morgon har vi läxläsning igen och så får de en ny läxa till nästa vecka! Och de vill sååååå gärna ha många sidor också;)